Lillasyster Emmas American Pancakes! Underbara till söndagsfrukosten när man har all tid i världen att slöa i pyjamasbrallorna och morgonrocken.
På vårat balkongräcke är det skrap- och pickmärken efter en viss mås som Johans morfar haft som bästis. Måsen har kommit och pickat efter morfar som då kommit ut och matat (!, jag vet, det dödsförbjudna!) måsen. Så har de hållit på. Nu när vi bor här i lägenheten har måsen kommit tillbaka. Och ni ska inte tro att det är nån liten Norrlandsmås, nej nej, den här är av storlek större (typ skitstor) och har hur långt som helst mellan vingspetsarna. Och alla ni som sett Hitchocks (?) "Fåglarna" (även jag då) muckar inte direkt med denna best. När Johan är hemma så knackar jag på rutan och skriker åt besten (måsen inte Johan) att försvinna. Sen tittar jag på Johan och nickar och säger att där fick han minsann så han teg (fortfarande måsen inte Johan) . Men när Johan inte är hemma då sitter jag orörlig i soffan och tänker att om måsen inte ser mig så kanske han ger sig av och skonar mina rutor och mitt liv...
Var på S.O.P (skadat och sånt-butiken, ni vet) i helgen igen. Va! Fina lyktor! Lilla för 20 och stora för 40! Ja, nu kanske det fattades underrede till den stora men jag fick den billigare och ställde den bara på ett fat. Alltså, jag är så nöjd! (Eller ja, Johan var nöjd att vi fick den billigare, eftersom det var han som betalade...)
Vilken underbar gammal oljelampa! Jag vet! 25 kronor på en liten loppis bortanför mig! Ja, inte för att det går att elda med olja i den, tror jag, men med lite trix får man in ett värmeljus! Mys på balkongen i vinter. Tänkte faktiskt på min svägerska, Carola, när jag köpte denna. Hon gillar gamla prylar kombinerat med nya i sitt hem. Utanför deras hur står det gamla kärrhjul och tunnor med blommor som bjuder in till kokkaffe. Helrätt att mixa, tycker jag. Man får en helt annan personlig touch på sitt hem.
...han får gå med rumpan bar! Eller hur det nu va... Vad gör man när Ångestbanken (även kallad Telefonbanken) med hurtig röst meddelar saldot på 193 kr och det är en vecka kvar till lön? Och Anna, jag frågar inte dig, för dina förslag gynnar alltid bara dig. Men vad gör man då? Ska man hushållera (stavning?) med de sista korvslantarna i en vecka? Köpa en banan när man är godissugen? Ska man handla upp ett litet cigarrettlager så man i alla fall kan röka? Ska man spara?
Jag fick följa med Johan ut och åka lastbil härom dan. Han har ju nytt jobb och ny bil så det tyckte jag skulle bli spännande och jag var ändå ledig (och ville inte städa lgh själv). Efter att ha skrattat i 17 minuter åt hans nya arbetsmobil som dessutom är fast (?) i lastbilen (vem har det ny för tiden liksom) var han tvungen att stanna för jag var tvungen att köpa frukost. Man är ju hungrig på morgon. Och förresten behövde jag ändå gå på toa. man blir ju kissnödig av att skratta. Ett finare "Rasta-" ställe fick bli målet för vårt krubbintag. Om jag någonsin haft minsta tvivel om att Johan kanske ändå inte riktigt är en trucker så försvann alla möjliga tvivel då vi köpte frukost. Titta, Anna: Stekt ägg och falukorv på tekaka. Hur äcklig får man bli? Eller rättare sagt, kan man bli mer trucker...?
Efter frullen (jag vet, Emma, jag vet...) var det så klart dags för delicatobit med kaffe vilket resulterade i att jag efter cirka 7 minuter behövde kissa igen. Johan drog en svordomsramsa och muttrade mellan varven att jag aldrig mer skulle få följa med. Ha ha! Det har han sagt förr! Men vaddå? Man smular och tappar saker bara när man inte får och jag måste ju kissa när jag är kissnödig. Och om han höll samma fina ordning hemma som i sin j-a bil så skulle vi tjafsa betydligt mindre! Så det så!
Ja, alltså... Klockan är 06.13 en torsdag morgon och jag är på väg till spårvagnen för att åka till jobbet. På vägen dit passerar jag ett café och utanför står ett par skor, modell vita gympaskor typ stl 44. Inte en utan båda två... Ok...? Alltså...? En sko kan man ju (om man klantar sig riktigt) bli av med, men båda? Jag har ägnat lite tid åt detta ytterst märkliga fenomen och kommit fram till några teorier:
Så här i efterhand så är det klart att en skymt av dåligt samvete tittar fram i reklamen till "Gordon Ramseys the F-word"... Är man (jag) så hemsk? Bryr man sig så mycket om vad man har på sig, hur man ser ut och hur man uppfattas att annat som borde vara viktigare kommer i skymundan? Många många söndagar har jag suttit med ont i magen för att Johan ska åka men den här söndagen var det annorlunda. Det var bra på TV, jag hade vin (alkofritt så klart, nykterist- ja visst! Eller va trist...), ost och päron, tvättiden var bokad (jag skulle alltså få ha RENA trosor i morgon på jobbet, vem blir inte glad av det liksom?), allt kändes ganska ok. Och så jackan så klart. Varför jag inte har ett kort på den undrar jag också... Min underbara nya jacka! Jag kan inte bestämma mig om jag ska sova med den på i natt. Å ena sidan slipper jag springa upp var 4:e minut och titta på den, lägga huvudet på sne´ och va så där jättenöjd, å andra sidan blir den med största sannolikhet dammig (kvalster?) och så...
Ja, ytlig var frågan. Svaret är... Det är väl kanske olika... Ibland går jag inte ut för att jag är ful. Håret på utväxt, så även brynen, inga kläder tycks passa (förutsatt att man är ledig och faktiskt kan välja så klart). Man bara känner sig så fel och så ful. Ibland bryr det mig inte i ryggen ens att toapappret sitter kvar i byxan. (Fråga min Emma om det, by the way) Vissa dar är jag på toa framför spegeln och bara flörtar. (Även detta förutsätter ju att man är ledig) Och tänk de där dagarna när man verkligen fått till det, sminket sitter perfekt, kläderna som om de vore påsydda och till och med gummistövlarna får nytt liv på dina fötter, då jävlar är man vass! Varför är det alltid de dagarna när man bara ska på affärn...? Jo, man kommer nog inte ifrån att man är ytlig, trots att man gärna vill verka som att man kör sitt eget race och inte bryr sig... Sen kan det ju diskuteras hur mycket man är slav under trender och mode. Själv har jag en egen trend, jag hakar på trenderna när de reas ut! Då jäklar är jag inne!
Är du trött älskling? Älskling...?
